we never change.

har bestämt mig för att ta upp det här med bloggandet igen, för min egen skull för att lättare bara börja om mitt liv lite sådär..skönt att skriva det man tänker, och ibland kan det vara skönt att man vet att någon kanske läser för då är man inte ensam med sina tankar.. och glömma det som var, eller inte glömma men minnas och inte gå runt och älta det hela tiden! nu är det dags för mig att kanske börja skriva i min bok som jag haft i nästan ett halvår nu men inte rört utan bara tittat lite längtande på.. känner att det är på tiden "It's time to start living the life you've imagined" blir alltid lika glad av att läsa det. för jag vet att snaart är det dags, inte riktigt än men snart. fast nu är det dags, just idag!

har hänt så fruktansvärt mycket i mitt liv på senare dagar, min kära moster lämnade oss för bara någon dag sen. rätt mycket kaos, människor som lämnar och människor som kommer till. får ju två nya smågosingar till familjen snart, tobbelobbe som ska bli pappa om bara någon vecka.. känns helt galet, känns som att det var igår vi var i luleå och lekte "mackan".. och ronny och sara ska expanderas i december.. haha! jag är så glad och samtidigt så ledsen och trött på mig själv. fast det blir bättre, jag har blivit bättre. har lärt mig mycket av möten med människor som förändrat mig ganska mycket. man ska inte ångra saker man gör tycker jag, bara det man inte gör. känns som att jag har helt galet mycket att säga till så många människor, bara berätta för dom hur fantastiska dom är och hur glad jag är att dom finns! fast innerst inne så vet ni nog=) nu börjar jag leva resten av mitt liv! ciao